Loo och jag har nu kommit hem från en galen och lång helg i Uppsala.
 Grand finale och anledningen till att vi åkte upp ägde rum igårkväll.
Anledningen löd Pink konsert i Globen!!
Vi började vår resa till Sthlm klockan 17.oo och var tillbaka i Uppsala klockan o2.oo. Det blev en låång kväll. Men ackikvack vad jag lätt hade gjort om allting bara för att få uppleva det igen!!
Vi va på plats, långt upp på högerflanken, redan vid 19. tiden och hon började inte sitt performance förrens efter 21.oo!!
Evermore var förband och va helt klart värda att söka reda på på Spotify. Dom va från Nya Zeland och Loo och jag ville gärna ha me oss sångaren med den wunderschöna rösten hem. Krrrf! 

 När Pink sen äntligen behagade beträda scenen från en lucka i marken ihopkopplad med en vajjer gjordes det under ett förbannat jävla jubel! Lite gåshudspytteskinn blev det allt. Ett stort flin letade sig fram på iaf mina läppar.. Människa vad bra hon är! Hon har sån skön utstrålning!!
 Sen va det fullt ös medvetslös under i stort sett hela showen.
Några kaselåtar var de, bl.a Dear Mr President, Glitter In The Air, I Don't believe you. (sök dom på Spotify, så jävulskt bra!!)
Under Mr President ringde vi till Fia så hon skulle få höra. Tror de va uppskattat..? :)
Det va så mäktigt och galet och hennes röst hade jag gärna mördat en halv ko för. 
Kvinnan bjuder verkligen på sig själv. Att hon orkar är mer än vad jag förstår. Det va kul korografi och helbra dansare och spelare. Dom verkade va ett kul gäng. :)
Något vi la märke till va att hon tog väldigt mycket på sig själv. Väldigt mycket under en låt jag inte kände igen, men som hon låg på en röd soffa och sjöng. Tallitall typ hela tin, sen huxflux dök de först up en hand innifrån själv soffan som hjälpte henne lite på traven.. ;) Ett tag va de nog tre..
 Anyway.
Får ni någonsin chansen så åk för bövelen och se henne!

De va en stackare som svimma framme vi staketet som vakterna kasa över och ruska om men inget hände me henne så hon blev uppslängd på en axel och utburen..
Lider me henne så mycket sen min lilla incident från Köket när jag va där sist och fick en släng av svimm på morronkvisten.. Lite lätt skitpinsamt.

Titeln kommer från Bring It On- fight to the finish.

Nähä, nu ska jag efter fem ensamma nätter i en enorm 120 säng gå och möla mig riktigt nära my Mr Man i vår lilla 120 säng och sova riktigt hårt utan håriga fällande main coon katter som leker sig igenom kvällarna och som ägnade sig åt att förstöra skänhetssömnen för Loo och mig genom att attackera fötter och ben som stack ut under täcket. Det va ju mer än en gång per natt man vaknade av att Gucci, Chloe och Fendi drog repor och jagade varran genom lägenheten och rev ner varenda möbel på färden.
Dessa katter. 
Får jag välja mellan dom och Johan är valet självklart.
Så mysigt att få slänga sig i armarna på honom idag. <3

Gonatt!