Dom två nätterna jag har jobbat nu har det kommit in en gubbe i 65 års åldern bara för att prata liksom, inte köpt nått bara tittat runt lite.
 Sen har han kommit fram till kassan och börjat snacka.
Om hans döda fru, om hans nya tjej, om sina barn och barnbarn som precis har tatt körkort, om julen och om cancer och hur orättvist livet är.
 Men fast att han för bara ett år sen miste den som han har delat hela sitt vuxna liv med, och den sista tiden i hennes liv när hon va sjuk så tog han hand om henne i hemmet med allt vad det innebar, och han är inte bitter.
Han verkar vara en sån härlig och go snubbe som lever för nuet, är glad och tacksam för det han har, och värnar om alla. 
 Han går till sin döda frus grav flera gånger i veckan och tänker inte glömma eller sluta älska henne, men samtidigt har han hittat en ny som han också älskar och som han nu delar sitt liv med.
Han sa att han inte tyckte om att vara ensam.
Sen har han frågat ut mig om jobb, lägenheten, hyran, bilen, Johan, hans jobb, hans bil, vårt område, ekonomi och sånnt.
Sen har han tackat för sig, att han inte ska uppehålla mig längre, och gått hem till sin nya fru och vatt glad för det han har.

Sån ska jag också bli när jag blir stor!!

Men nu ska jag äta upp min microkokta havregrynsgröt med kanel och sen gå och möla mig riktigt nära Johan, sniffa han lite på halsen och pussa han några gånger på pannan och sen va riktigt, riktigt glad att jag har honom.
Att han finns hos, och för mig varje dag och älskar mig fast jag är den jag är.
Jag är så glad att han inte tröttnade på mig under min velningstid och att han fanns där när Lufsen försvann för mig. Jag vet allvarligt talat inte vad jag hade gjort utan honom då.
Fast jag låg ner kändes det som att någon slog undan benen på mig. Allt bara försvann och jag fick panik. Men Johan fanns där nästan varje gång jag bröt ihop, alltid med sin trygga och lugna famn och varma kramar. 

Tammefan så finns det ingen som är så bra som Han!! <3
Bara så ni vet.
Och vill ni smaka på hans underbara pussar får ni slå ihjäl mig först. ;)




Nä, så här sentimentala kan vi inte va såhär tidigt på dan.
Alla vakentimmar som gör det..
Gomorron, gomidda, gokväll!
Inatt är det jobb igen!