Minsann!
 Den 26 maj för ett helt år sen satt jag och tidernas bästa man på kullen i Målilla och kollade på spädvaj! :)
Det va då som vi blev man och fru.. :)

Nu ett helt år senare sitter vi på varsin sida stan, han på jobbet och jag i soffan med en gosekatt i vårt gemensamma boende. Vi har setts ungefär 20 minuter i bilen på väg he från macken. Han kom och hämtade mig med bilen för att vi skulle hinna ses nånting överhuvve taget. Det var väl inte riktigt så jag tänkte att vår ettårsdag skulle bli direkt, 20 minuter i en bil på en parkering hinner man inte mycket på om man säger så. :P

Men lite kvalitetstid är bättre än ingen tid alls som min gamla mor sa en gång!
(okej, de där hittade jag bara på.)
 Men ett sant citat som min odugling till bror brukar köra med: Ni hinner ju iaf inte tröttna på varandra.
Det är sant. Och jag hoppas vi aldrig gör det heller.
För det finns nog ingen som har det där leendet som kan lysa upp ett helt rum, ingen som kan få en att känna sig så älskad och ingen i hela världen som kan kramas så man tror man har hamnat i Sahara en svinkall vinter, ingen som är så skön att pussa på och aldrig någonsin träffat nån som hånglar som en gud...
 (längre tänker jag inte gå, nu får ni själva fatta hur bra resten är.)  ;)

På fredag tar vi Viola (som förövrigt tog emot min bön och gick igenom besiktningen, Halluja!) och flyr småland och jobb och befinner oss på annan ort för en natt. Ska bli såååå najs!


det va här ljuv musik upstod. ;)



min underbara man<3


vår gemensamma disk


vår underbara, lie lätt småtokiga katt


ett grymt roligt nyår med favorit kusiner och älsklingsman

Jag tackar för visat intresse och avslutar nu dagen, som sig bör, i sängen. 

Ciao!