Hojj. Efter att ha tillbringat en timme med två halvvilda ponnybarn är jag mer än slut!



Va lite nervös för att vi inte skulle få tag  Öride men Lovisa gick bara fram till honom, pratade med honom, och kopplade fast honom och gav honom morot. (oj, många honom där.)
 Sen tillbringade vi nog en timme med att grooma Öride och Majsan. Satte Julia på att borsta henne. Mini fick stå i boxen och prata med Mattias. Vågar inte lämna ungarna med hästarna, annars hade jag borstat Mini. Faktiskt!

Gick en sväng med henne sen. Gick ignom Vitthult och medan vi gick dom 10 metrana mötte vi en timmerbil, som visserligen höll ut, men jag tog ändå Mini på min innersida och gick ner emd henne så hon gick precis utanför asfaltskanten och där va de tydligen slipprigt för när lastbilen passerat tappade hon fotfästet med bakbenen och satte sig ner. Men ingen panik där inte, reste bara på sig och gick vidare. Skön häst. Men en jordhög är minsann farlig!


Majsan och Öride hade funnit varandra och stog och konverserade över en skottkörra med natthö.

Fått hem mitt fönster nu, som jag ska sätta speglar i. Skickade iväg en till idag, efter lite betänketid. Så när den kommer tillbaka ska speglar i! :)

Imån ska jag till Arbetsförmedlingen på förmiddagen och till Komvux-syon på eftermiddagen.
Loo ska komma vid 5-tiden så ska vi ta oss an Majsan igen. Och vi hoppas på fint väder och friskhet!!
Funderar på om man ska köra med mini mellan Af och Syon. Om man kan få hjälp med förspänningen.

Skepp å hoj!
Nu är de dags för sängen!

Tillbringade halva natten med huvvet i en hink. Detaljer besparas men är himla sugen! ;P

Igår åkte vi till min faster i Sölesborg och när vi kom dit fick vi smörbullar! Ungeför det godaste som finns! Skulle kunna döda för en! (inte just idag, är inte så sugen på nånting faktiskt)
Va en himla trevlig och lugn dag i hennes mysiga hus. Så mysigt inrett! Jäkla händig faster! : ) Tummen upp!

      



Började må illa på vägen hem och fick stanna två gånger för att "sträcka på mig". Hur sträckt man nu är när man står dubbelvikt och spyr som en jävla kalv? Gick och la mig vig halv9 och han inte mer än lägga mig i förrens det va dags igen. Sen har det pågått hela natten, en till två gånger i timmen fram tills klockan 2. Utsövd? Oh ja!

Idag på mornen var det meningen att jag skulle åka till Öride och hjälpa till att lasta honom men jag mådde så kräkigt så jag ringde och sa dom fick fråga nån annan och vid 9 iden dök dom upp!
Han blev så glad när vi släppte honom i hagen! Först hittade han en hög med frukost-hö, sen drog han en rep i full kareta genom hagen, stannade uppe i hörnet och rullade sg innan det bar av igen! Sen kom vi ut med Majsan och hon blev himla förtjust i vad hon såg och showade och visade upp sig från sin bästa sida. dom drog runt lite innan vi kom ut med Mini. Ärkesubban nummer 1! Hon var inte lika förtjust som Majsan och talade om med en gång att i den här hagen var det hon som bestämde! Hon och ingen annan! 
Så nu är Mini och Majsan sånna där högstadiemobbare och låter absolut inte Öride va me och leka. Bitches!  

 

So long 

Kanske inte riktigt, men så veckovill man blir av att inte ha nått jobb att gå till om dagarna så blir det att man inte bryr sig riktigt vilken dag det är. Vilket datum det är, är en riktig utmaning. :P

Igår kom Loo hit för jungfrufärden med Majsan. Hon va lite spänd, faktiskt bägge två. Men alla var under kontroll och när vagnen satt där den skulle och Loo satt i vagnen blev Loo lugn. Vi gick bara ner till rondellen och vände och det gick jättebra. Majs blev lite tåig ibland men fortfarande kontrollerbar, vilket kändes himla skönt. Hem kom vi och bestämde oss för att ta en tur med Mini också. Så ner till grusgropen bar det. Mini överlycklig!
 Vi planerade att köra Majs en kortis idag  på mornen också, nattade hästarna och gick in och kollade på Autralia, åt våfflor och drack the.

Lina ringde mitt i filmen och berättade avd gubbe sagt och att han skulle komma ut end ag och köra honom, och frågade om han fick bo hos mig fram tills dess, så skulle dom bestämma sig helt efter gubben vatt här. Så på söndag kommer Öride hit! :)

Vaknade idag med en hund och en Loo i sängen. Varmt och trångt. Men så bra mycket bättre man sover när man inte är själv. Tittade ut och såg ett snöstormigt vinterlandskap. Ha, det va den Majsanturen det. Men en tömkörning runt fällan tog vi iaf. Vi litade inte på snön och Majsan ihop med en vagn.  Så vi lugnar oss till söndag. Idag hade hon minsann humör den lilla damen, men det berodde nog mycket på att vi "slet" ut henne innan hon fått frukost. Och alla vet väl hur bra en shettis och mat går ihop va? ;P 

Det bar av mot ronneby för färgning, klippning och hårförlängning  på Loo. Och som den trofasta kompanjon jag är så ägnar jag gärna fyra timmar på en frisersalong med en bok som enda sällskap och några rundor bort till Loo, som fåt plats så långt bort från "väntsoffan" som möjligt, när träsmaken i röven eller nyfikenheten blev för stor. HImla snygg blev hon iaf! :) Ovant att se henne i så långt, brunt hår! 

Imån blir det visit nere hos fastern i Sölvesborg. 

So long suckers! :D  

Har vatt hos Simone idag med Snurre. Gick himla bra med hundarna, dom va nyfikna på varann men började inte bråka eller nått. Toppen. Åkte till Rottne och åt kebabtalrik på en pytteliten pizzeria. Sen åkte vi hem igen och kollade på film.

Lina ringde i eftermiddags och sa att dom funderar på att lämna tillbaka Öride, men att dom skulle ringa gubben dom köpte han av för att se vad han säger . Lovisa hade vatt jättelessen för dom skulle sälja honom fast dom inte ens pratat om det då men hon sa att hon inte vågade lita å honom och det kan inte vara lätt för en åttaåring att få en häst som man inte kan köra eller lita helt på . Lina va också lessen för det, men hon måste ju tänka på både Lovisas bästa och Örides. För Lovisas skull är det kanske säkrast med en äldre och mer erfaren häst som även är inriden då, men för Örides vet jag inte. Dom vill ju verkligen hjälpa honom och vem vet i hundan vart han hamnar om dom säljer honom igen?! nu vill dom ju hjälpa honom iaf, och låter det ta tid. Hellst av allt hade jag velat ta hem honom hit och inbillat mig att jag skulle kunna "rädda" honom. känns så hopplöst med all tid och energi och kärlek dom har lagt ner åp den hästen domma två månaderna och sett alla domma framstegen som han faktiskt gjort och sen bara lämna tillbaka honom. Jag ser det lite som att ha gett upp. En förlust. För naiv och blåögd som jag är trr jag ju alltid det bästa och tror på att "allt löser sig". Men med rätt hjälp, lång tid och viljan så tror  och hoppas jag att det faktiskt gör det. Han kanske inte går att tävla förrens om flera år, eftersom han nu har blivit så rädd och det sitter nått i hans huvve som  vi inte kommer åt riktigt så måste han verkligen få upp förtroendet igen och lära sig att vagnen inte är farlig och lära sig kontrollera sin rädsla. Jag vill verkligen inte ge upp denna hästen. Hoppas gubben säger dom ska behålla han ett tag till så han får lite mer tid på sig.
 Man ger ju inte upp en unge med problem, så varför ska man göra det med ett djur?
Visst, jag är blödig, ringde Loo och höll på att lipa fram och tillbaka, men även om det inte är min häst och jag bara kännt honom i 6 veckor så har jag ändå fått kontakt med och lärt känna honom, sett honom utvecklas och sett sånna enorma framsteg! Det är ingenting man bara vill lämna ifrån sig! Och det finns säkert dom som säger, "Det är ju bara en häst. Det finns fler." Dom skulle ha ett skott i pannan. Såklart finns det fler. Men det finns bara en Öride! Jag vill verkligen hjälpa hon att komma över sin rädsla.
Jag fäster mig väldigt lätt vid djur, spelar ingen roll om det är mitt eget eller någon annans, får man kontakt och lär känna någon ser man vilken härlig personlighet det döljer sig bakom dom där ögonen som aldrig ljuger eller snackar skit. Det finns bara ärlighet och en jävla massa kärlek att ge och ta.
 Nä, det här känns inte bra i mitt blödiga hjärta. </3 ?

Ehm, ja. Vad kallar man det? Bakslag..? Var inte så man jublade igår kväll när man tittade ut och fann hela luften full med snöflingor och hela marken snötäckt och vit. Vaknade idag och såg att sketen låg kvar. Satan! 
jag gillar vintern och snö, men inte mitt i våren. Nu vill jag ha vår. På riktigt, ställt in sig på det nu. Våren är faktiskt den bästa årstiden. Minsann.

I fredags åkte pappa och jag då till konserthuset i Jönköping och kollade på Sonja Aldén. Faktiskt väldigt bra. Glatt överraskad. Jag hade föreställt mig 100 körleksbalader i en melodifestivalenvitfladdrig klänning och lockigt hår. Hade delvis rätt. Det va faktiskt itne bara kärleksballader. Inslag av lite annat och klänning bytte hon faktiskt två gånger. Och tack vare barnkören (som jag är en riktig sucker för) så höjdes betyget.



Till en ängel.
Denna låten gillade jag skarpt! Hon hade skrivit den till sin "lilla mormor" som sitter uppe i hemmlen och vakar över henne.  
En del är vackra när dom dör.
Också väldigt bra.

Stannade till på Donken i Vetlanda på vägen hem och fann ett riktigt fjortishak. Pappa och jag var dom enda över 15. 

I Lördags kom Loo hit och vi skulle ut till Öride. Känner att det tagit stopp och jag behövde fler idéer för att komma nån vart. tömkörde en runda själv föra tt hon skulle känna på honom ochs en drog vi vagnen lite bakom och breve honom. Gick hur bra som hellst, han knep lite och Loo tror han kan va lite ömfotad. Dom ska testa skor på han. Sen gick vi in i paddocken och gick över lite bommar och sen skulle vi testa lägga på vagnen och knäppa på ena sidan så de skulle gå fort att knäppa loss. Det gick jättebra och han ryckte inte ens eller spännde sig när skaklarna kom och bara stog och slappnade av och jag kliade han på halsen för att hålla oss lugna. Sen stog vi så en bra stund, sen bara kom det. Panik. Han bara rusade iväg. Och Loo hade tagit ett steg åt sidan, precis utom räckhåll, så hon hann inte få loss den. Eftersom jag höll i honom kom han ingenstans mer än runt i en volt, men eftersom vagene satt fast i ena sidan bara vältde den fram och tillbaka och skrämde skiten ur honom!! Han bara sprang och sprang och vi höll och drog och ptrooade och whoade och försökte lugna men ingenting hjälpte! Jag avr livrädd att Loo skulle få vagnen på sig eller att jag skulle springa omkull henne eftersom jag praktiskt taget bara drogs med. När vi äntligen fått stopp på honom satt vagnen fast. Verkligen fast! Den gick inte att rubba ur det förbannade quick-itch spännet! Det hade kärvat ihop totalt! Lina och Mattias kom fram efter att ha blitt framropade av Loo och jag stog framför honom med ena armen om Örides ögon och huvve och den andra i grimman/tränset och Lina höll andra sidan. Mattias och Loo välte tillbaka vagnen och fick knäppa av hela selen för att få loss honom.
Stackars häst. han som hade blitt så duktig. Gick att fånga i hagen, kunde lyfta alla fötter utan att få panik, gick att borsta överallt, kunde lyfta svansen utan panik eller knip. Gick att tömköra lugnt och sansat. Allt förstört! Jag höll på att börja gråta och fick så ont i magen när jag började tänka på vad som hade hänt om vi tappat honom. Staketet i paddocken kan han komma under så då hade vi haft en panikslagen shettis som varken sett eller hört med en slängande vagn efter sig. Påkörd, benpipor utstickandes ur kroppen och blodig och skadad. 
När vi fått loss honom och kännt igenom honom och inte hittat nått annat mer än att en sårskorpa gått upp och börjat bloda gick vi lite lugnt med honom i paddocken och ältade fram och tillbaka. Mådde så illa! Han som hade varit så lugn, som stått såå stilla, helt avslappnat. Sen bara. Pang!
När dom fått loss selen från vagnen gick vi in i stallet och borstade av honom, lyfte alla fötterna, selade på och tömkörde en runda med honom. Han var huur lugn som hellst. Plaskade fram i vattenpölarna som en bulldozer och det märktes inte på honom att han nyss haft panik och en slängades vagn efter sig.
Kom hem med honom, selade av och borstade av. Sen pratade vi igenom och kom fram till att vi ska testa ha honom hemma hos mig ett tag, så han får sällskap av andra hästar och så ska vi ha honom på släp när jag kör Mini så han får vänja sig vid vagnljudet och se att hon är lugn. där han står nu är det ingen han kan gå med tydligen. Stackarn. Vara så himla missförstådd. Måste verkligen vara nått riktigt hemskt som hänt den lilla hästen. Han var utlånad och kom hem igen och säljaren visste inte vad som hänt honom. Åååh, blir så lessen. Han måste verkligen vara förstörd i sitt arma lilla psyke. 
Men  vi hoppas på att han ska må bättre med lite hästsällskap och lite MiniochMajsanochvagnterapi.
Han kommer nog till helgen så ´pappa och jag ska ägna kvällarna åt att bygga en spilta ute i stallet.

Igår städade jag hela stallet (laggån) och sadelkammaren (mjölkrummet). Va en hel massa hö i skitrännorna, inte haft nån lust att ta tag i det, men kändes som att stunden var kommen. Tog halva dan. Var helt täppt i luftvägarna av allt damm sen. Nös som en tok. 
Sen avr det bugg på kvällen och va helt slut efter halva ettan. Varm och äcklig. Fick sketont i trampdynan. Dumma skor. Foxen va jättesvår, helsnurr. Fick inte in snitsen förren i slutet då det kom någon från foxtvåan och bjöd upp och så snurrade vi iväg!! Lätt som en plätt!!

Först en liten hyllning till den underbara solen som hedrar alla med sin närvaro och värme!!

Sen fortsätter vi dagens först och sista inlägg med att dagen har tillbringats mestadel med Sofia som kom hit igårkväll då vi åkte iväg till killerhästarna och kollade när dom blev löshoppade. Sofia höll även på att få sätta livet till nårra gånger men lyckades hoppa undan.
 Sen var det horisontellt läge i soffan och jag somnande på en gång men Sofia kollade på TopGun.

Idag har vi vatt ute och gått med hästarna och hunden, bakat negerbollar och lagat mat och kollat på en film.
Sen åkte hon och tränade i stan och jag åkte och lämnade tiillbaka lokselen där den hörde hemma och sen drog jag vidare till mamma och simmet. Höll på att avlida i armarna på tredje varvet. *pust* Alldeles för länge sen man rörde på sig nu. Har ju haft ont i  halsen och vatt förkyld evigheter nu känns det som! Höll på att starta igång lite förra veckan men då pratade dom om den 14 åriga killen som hade dött på fotbollsmatchen på radion och då började alla prata om att man absolut aldrig fick anstränga sig med halsont så jag blev livrädd och la ner. mennu har jag börjat lite smått igen.



Min underbara mamma gav mig pengar så jag kunde betala för en månad till på gymmet!! Älskade människa! <3 Va så less på att jag inte hade råd med det, fast jag tom tyckte att det var roligt och då sa hon att det kunde jag få av henne!!! Åååh! Så på måndag ska jag nog dit  igen!! :D Nu ska här brännas fett!! Blev så glaad! Tänk att hon som inte heller har nått jobb och som sliter som ett djur i skogen på eftermiddagarna och går i skolan på dagarna vill lägga sina pengar hon får på mig!! Det ska va mamma till det! Hon sa att hon inte ville ha tillbaka pengarna eller nått i gengäld men nått måste jag ju hitta på som tack?!! Fundera.

Imån blir det vaccination inne i stan och sen ska jag och pappa till jönköping och kolla på konsert med Sonja Aldén. Kanske inte min favorit men hon sjunger bra så man får liksom offra sig för sin käre far då. David ville inte. han visste knappt vem hon va, så han blev satt på att ta in hästarna. Hur nu det kommer gå. Men han har ju tatt in Lufsen och Lilleman med lyckat resultat och om jag bara gör klart allting så han bara behöver ta ut dom ur hagen och in i stallet och klä av dom grimmorna och stänga dörren så ska han la klara de? Aaah!

Va ju ute hos Öride igår me. Han har börjat stirra upp sig igen? Vet inte varför. Kräver liskom ingenting av honom som vi inte har gjort innan och igår gjorde vi inte ens nått krävande för han va så stirr. Blev arg på Lovisa me för hon inte brydde sig och bara gnällde för han hade rullat sig i leran så han inte va blank och ren längre. Förklarade för henne att hästar göör så och att det är naturigt och dom mår bra av det. Men hon tyckte det va elakt och dumt gjort.
Hon är aldrig så jobbig när det bara är hon och jag. Men då känner hon väl att hon inte har nån att bossa över och klema me.

Nu ska jag inta sängen. Trött som en drunken guldfisk!!

Vaknade idag och såg solen utanför rullgardinen. Nu är det snart vår juh!! Det är en sån här dag som man kan vakna, vara hur trött som hellst och snooza en gång men ändå vilja gå ut i solen bara för att inte missa den. Så det gjorde jag idag. Låg och snoozade en gång, glad och leende, masade mig upp, satte i linser och gav mig ut i solen.  Man kände tillochmed att den värmde!! :) Underbart! 
 
Upptckte en damm i hagen prcis vid grinden, så jag kastade in höpåsen, skickade in Mini tätt följd av Majsan. Stängde grinden och satte på strömmen och kastade mig över trådarna och gav dom maten, fick gå en bit för att hitta en torr plats. Sen mockade jag och förberedde kvällsmaten innan jag gick in och åt frukost. 

Gick ut med Mini en runda i skogen. Så fick även jag röra på mig. Så skööönt! Vi gick där bland träden och lufsade och hade ingen större tidspress på oss. Hon fick syn på 5 rådjur bland träden och kastade sig bakåt nått steg innan hon stannade och vrålglodde en stund. :P 
 Fick en dag till och jobba. I april. 

Snart kommer Ylva från jobbet och ska kolla på några fönster. 

När pappa äntligen hade vaknat och man kunde vistas i huset utan att smyga satte jag mig vid datan ochsnokade reda på en massa telefonnummer så:
Pratade med Yvve på travet och frågade hur hästarna hade det och dom skötte sig så bra och va så trevliga och na na na vad glad jag blev! :) 
Har även bokat tid till vaccinationen. Så på fredag ska jag in och bli stucken. :S  
Skickat in anmälan om blodgivare. 

Ska rensa upp lite på mitt rum sen. Tror jag.
 

Igår var Mini och jag ute i skogen och körde. Eftersom det bara var andra gången ompabompan blev körd sen hon blev mamma (hon och pappan har delad vårdnad.) så tog vi det lugnt. Eller ja, Mini hade såklart velat spring satan, men nej. Blev en hel massa skrittande och så några lugna korta traver. Himla duktig va hon! Så stolt jag va! :)
 Fast det han bli nästan kolsvart och jag mörkfeg så höll hon sig lugn och i brant-backen så kände jag att hon han bli lite trött men inte fan gav hon sig och saktade ner till skritt! Utan laddade om och la i fyrhjulsdriften och fortsatte trava! Så envis och stark! :) Me like!
 Sen när vi kom hem upptäckte jag att bukgjorden hade lossnat. En hel bit alltså, jag hade inte knäppt knas. Bara allt va väck. Otäckt. Men tack vara alla remmar och snören och gjordar och sket så satt selen och vagnen kvar.



Selen och Majsans rumpedrag blev iväglämnade på lagning idag. Hoppas på att få tillbaka dom till helgen.

Idag tog jag ut Majsan på en tur. Eftersom hennes rumpedrag va paj så blir det bara lite tömkörning, och det är inte helt fel det heller. Alla svängarna tar inte hundra och att stå still är inte att tala om mer än 1½ sekund. Så vi tränar inne i skogen mellan alla träd på att svänga och såt still och lyfta på fossingarna. 
 idag blev hon panikrädd för ett älgtorn, och i skymningsljuset såg det nog allt otäckt ut i hennes ögon. Så hon saktade ner och sänkte ryggen och började dubbeltrampa med benen och såg verkligen ut att inte veta vart hon skulle ta vägen. Tillslu blev det en helomvändning och in i famnen på mig. Lilla gumms. Men sen när vi styrt upp det hela och tittat en gång till så gick hon förbi utan att panika, men hon va lite smyg fortfarande.

Pappa ringde när jag satt på jobbet och inväntade att matvagnarna skulle dunsta och sa att hästarna va lösa. Först trodde jaga tt han skoja för han va så lugn, men sen när jag insåg att han inte gjorde det önskade jag att jag av hemma istället och inte fast på ett (just då) sketet jobb. Men han hade iaf fått in dom i säkerhet i boxarna när jag kom hem.

Imån ska jag :
Tömköra/promenare med Mini och Majsan.
Ringa till Lufsen och Lilleman och fråga hur dom mår.
Ringa blodgivarcentralen och vilja bli blodgivare.
Ringa vaccinationen och beställa tid till åter-vaccination för hepatiten.
Visa Ylva fönstrena till nått skåpsprojekt hon ska göra.
Åka ut till Öride.
Sofia kommer hit!

Hästar. Hästar. Hästar. =)
Dagen har bara bestått av dessa underbara fyrbenta vänner.
Mini och Majsan hade klarat natten bra. ingen hade legat ner, men sånnt kan ju ta ett tag. Eftersom det var första gången sprang jag först ut med höet och sen gjorde jag som jag brukar göra med mina, klä på grimman på Majsan (Lufsen) som sen låses in igen, sen på med Minis (Lillemans) och sen gå ut. 
 Med Lufsen och Lilleman tar jag höpåsen samtidigt och öppnar bara ena dörren och går bakom Lilleman ut. Ja, jag vet, säkerheten! Men jag litar så pass mycket på mina och att gå bakom Lilleman vågar jag låta vem som hellst göra. Därimot dessa tjejorna känner jag ju inet så jag riskerar inget, första dan iaf. :P
Ut kom dom iaf bägge två, även om Majsan inte ville gå av vägen och ner på snön och ner i hagen.Stog en stund och inspekterade hållbarheten på snön och brantheten. Men efter lite lockande tog hon sats och hoppade, rakt in i rumpan på Mini som sparkade bakut, men in i hagen kom dom. Inte riktigt som jag ville men men.
Sen va de där här me mockningen. Puh! Mina lämnade inte ett endaste ätbart strå att gå till spillo och dom skiter små högar  på samma ställe. Här. Vilken pärs! Elefantlass och massa hö och halm utspritt. En hel jäkla skottkärra fick jag slänga! Vanligtvis brukar den va fylld till en tredjedel på sin höjd... :P Lite skillnad där.

           

Va uppe och klippte av grenar som var i vägen för tråden och fick lite hjälp av Majsan som skulle stå och inspektera. I början sprang dom mest runt och gnäggade. Eller ja, Mini letade såklart efter Tabben, Majsan hängde nog mest på som moraliskt stöd. Shettisar är vääldigt hjälpsamma. På sitt sätt. Och det gäller ju att va tacksam för det lilla. :) Stackars Mini, hennes juver är alldeles spänt och det droppade mjölk från det.
Blev såklart orolig och rådfrågade med pappa som har åratal av erfarenhet av att sina kossor, och vad är skillnaden på ett russ och en SRB?! :P Han sa iaf det skulle gå över.

Var nere och kollade till grannens dräktiga chihuahua som ska föda vilken dag som hellst. Lille vovven. Såg ut som hon svalt en handboll. Kan inte va roligt emd en så liten kropp och så gå och bära på en massa bäsar. Hon blev iaf glad att jag kom och skulle sitta i knät men jag blev livrädd att hon skulle föda när hon satt där så jag puttade ner henne lite försiktigt utan att trycka ut någon bäbis  som tur va!! :P Såg ut som hon ahde lite verkar eller nått ibland. Ringde upp ägaren som sa det kunde vara lite förverkar men att hon nog skulle klara det själv och att hon hade fött innan och att hon skulle snart komma hem så de va lugnt. Och som tur var va de inge blod eller vatten eller nått. Så jag kunde lugnt gå hem igen!!



körde ut och mötte Lovisa på bussen och sen satte vi igång med Öride. Tömkörde en lång runda!
Så roligt när det går bra och framstegen hopar sig! :)
Har börjat komma igång med vagnen och det är kul!



Kom hem och gick en runda först med Mini och sen med Majsan. Mini trippade och gnäggade mest hela tiden tills vi gick off road och hon fick konsentrera sig på vart fötterna skulle placeras. Sen minsann blev det ordning på torpet! :D 
Majsan är störtskön. Spatserar fram med all man. Har riktigt bra tempo me. :)
Började med hennes man me. Efter 1½ timme hade jag förbrukat en stor mängd pälsglans och hade kammat igenom hela manen och flätat upp den. Luggen och svansen tar vi imån!

Idag vaknade jag återigen och hade drömt om samma människa som dom senaste två nätterna. I wonder why?!
Va länge sen ju!!

Har inte hatt ro att skriva nått på ett tag nu, men nu tänkte jag mig att det skulle passa.

Igår förmiddag åkte hästarna ut i stora vida världen och ända till Tingsryd och travet för att springa in storkosingen åt mig!! Eller nä, men lära sig ett å annat om vett och etikett kanske. :P
Hade tänkt att dom skulle äta frukost inne för hon skulle hämta dom redan vid halv 9 så då kände jag att det kunde spela kvitta, men så  ringde hon vid nio och sa att hon fått punka på bägge däcken på ena sidan (boggie) så hon skulle bli alldeles försenad, så hästarna fick gå ut en stund i hagen iaf och jag passade på att dra dän lite märlor ur staketet och Lufsen ble överlycklig för då nådde han kvistarna på andra sidan mycket bättre och stog och gnagde på dom ett tag. Hittade en hel hop med snödroppar och medan jag satt och fotade dom kom hästarna och skulle också vara med och kolla och klev såklart på hälften innan jag hann mota bort dom igen.
Men när hon väl kom med transporten gick det undan, och hästarna gick rakt på!! =) Stolta jag!

Och någon mer än jag som var ute i det elldeles perfekta vårvädret och som såg tre fågel V:n och ett svansträck och hörde vårfåglar och som kände solen värma och som såg snödroppar?!





Sen återstod bara resten av en hela jäkla hage att dra ur märlor och snurra in taggtråd ur. Tur att vädret va så pass bra som det va iaf! 
Eftersom jag var helt hästfri idag ställde jag ingen klocka igårkväll utan sov så länge jag ville idag, halv nio vaknade jag och tyckte hela dan hade gått! Pappa va iaf snäll coh höll på med frukost när jag kom ner. Sen drog jag upp till hagen iaf och gjorde klart den. Men fick sätta pappa på att dra dän märlor och tråd. Mina händer tyade inte. Hängde upp hy tråd och satte upp stolpar i stenrösen och murar. Jäcla krabb med tjäle!!
Mina händer var inte sig själva på kvällen. Har aaldrig haft så ont i dom innan!! Känndes som dom var dubbelt så tjocka och gjorde svinont när jag böjde på dom och kunde inte öppna dörrar!! Som tur var hade det värsta gått över när jag vaknade idag, men kunde fortfarande inte ta i med dom.
Så min rekomendation är att
1. Styrketräna händerna. 2. Inte använda en hovtång mer än en halv dag i taget. 3. Knapra smärtstillande.
Undviker alvedon och liknande in i det längsta. Tycker inte om att äta det.

Gick ner till grannen mitt på dan och passade Hilda. Hur go unge som hellst!! Mer vild än tam nästan. Pratar på som tusan me. Visste inte om hon pratade om hunden Majsan eller om hon bajsat när hon sa "bajsan" heller. Men eftersom hon varken luktade eller sa att hon gjort nått så fick jag lita på att hon menade hunden. =P 
När Teres kom hem blev alla hundar och ungar helvilda och överlyckliga. Sen satt vi och fikade och pratade i nästan 4 timmar. Helt märkligt. Hur kunde klockan gå så fort helt plötsligt?!? 
 
Nu på kvällen kom Mini och Majsan. Loos hästar. Får se om man kan få dom nått kilo lättare och i bättre form. Kul med lite variation. Ska gå ut till dom innan jag går och lägger mig och se till att dom är okej.

Imån är det Öride-time med Lovisa..

Lördag:
pappa och jag åkte in till stan och kollade på växjöbuggen. Va så himla roligt och se alla som dansade. Så himla duktiga alla va! Vissa som va helt enastående!! Blev så glad och danssugen när jag satt där. Tänk om man kunde bli så duktig. Fast hade dött om man tvingats tävla. Nä, inte min starka sida inte.
 I prisutdelningen va alla par från finalerna på samma sida i hallen så man hade lite allmän utblick över dom och precis när dom skulle ropa ut ettan i en klass. Fastnade blicken på en tjej som stog och höll tummarna och blundade riktigt hårt och tydligen var det hennes namn som ropades upp sen, hon blev så glad så hon bara skrek rakt ut och hoppade rakt in i famnen på sin partner och sparkade med benen och man verklgien såg hur lycklig hon blev!! =) Så kul!
 Man märkte också vilken som var publikfavorit och som också vann. Men deras show. Dom stjälde allas blickar när dom dansade! Helt underbart! =)

Vi mötte David inne i stan och gick och åt pizza på Venezia, för nån kebab som jag va så huimla sugen på, det hade dom ju inte!! Tusan! 
 När vi kom hem åkte jag ut till Öride och hjälpte dom med honom

Hattigt inlägg det här.

haha, jag är så bra!! Lyckades efter 100 försök backa ner släpet framför huset och baxade långsamt bakåt för att kunna köra framåt igen och komma närmre huset, bara det att jag glömt hur jäkla snorhalt det är precis där. Så långsamt gled jag bakåt och där stog ett staket som tog emot bra. En eloge till pappa som bygger stabila staket!! :P 
 
 Ringde Loo och precis när hon svarar får jag världens skrattattack samtidigt som jag försöker förklara vad jag gjort. Kan ju säga att hon förstod inte mycket. Men efter sisådär en tre försök så lyckades jag mellan attackerna och skratt-tårarna klämma fram min lilla incident. 
 Nu sitter jag här och väntar på dommen från pappa... :S Lite småpirrig. Men jag skickade ett litet sms och förvarnade honom. Han är på möte och samåker med nårra gubbar så han lär ju inte va den enda som ser sektaklet tyvärr. :P

Hämtandet av vagnen gick annars bra. Körde lite fel pga av gpsn som ville åt fel håll. Men Loo som förövrigt är världens bästa wingman och brother in crime coachade mig backandes runt. Så sen när jag kom hem skulle jag ju såklart äva lite till. Men det slutade ju som det gjorde med. :P haha.
 Trevligt att träffa Mimmi igen. Var ju inte igår.

Amen.

Hade en annan blogg sen innan, men den glömde jag lösenordet till, så, det fick bli en ny. 
 Behöver någonstans att skriva av mig, och eftersom jag bara går hemma hela dagarna utan nått att göra, eller jo, klart det finns saker att göra, men utan arbete då, träffar jag inte så mycket folk att prata med. Och skriva är faktiskt rätt avkopplande. Dessutom gillar jag det.=)
 
För tillfället är jag sjuk och har vatt lite halvdan sen en vecka tillbaka, men redigt sjuk, som jag är nu, blev jag inte förrens i lördags, när Fia och jag kom hem från Nässjö efter lite partaj.
 Inatt har jag fått ont inuti käkarna känns det som. Högst irriterande. Längesen jag var så här sjuk och så länge. Jag blir liksom aldrig sjuk annars, så jag känner att jag har rätt att gnälla lite. Eftersom det är så pass sällan så får man passa på. . =P 

På måndag åker hästarna tillbaka till travet och det ser dom nog fram emot. Imån ska jag och Loo åka ner och hämta min lilla kärra till dom, ska bli kul att hinna köra dom lite innan dom åker! Sen så småningom, när allt är fixat, kommer två av Loos kusar (Mini och Majsan) till mig. Ska bli skitkul att träna dom när inte mina står till förfogande. Måste bara fixa klart med staketet.
 Gick i torsdag i bara tshirt och skruvade i isolatorer med ett stycke Lilleman hängandes över axlen eller vältandes av isolatorhink. Får nog se till att ta tag i det igen. Så det hinner bli klart. Ska ju i ny tråd och dän med gammal.  

 Tror minsann och dar att det höjner lite?!  Blev väldigt ljust ute helt plötsligt. =)

Fick sms av Fia imorse när jag satt och åt frukost om Vårruset den 11 Maj. =) Av någon märklig anledning sa jag att jag är på, Vad flög i mig?! =P Men nu får man ju iaf nått att börja träna inför. Måste verkligen komma igång! Det här svullolivet håller inte. Och eftersom min ekonomi inte håller för gymmet så får skogen och joggingskorna stå till förfogande. Som det brukar. Fast, det var faktiskt rätt toligt med gym. Så sen, hoppet är inte ute, när jag fått jobb kanske jag tar tag i det igen. Gör ju inget om man har lite muskelmassa istället för svull. Jag ska bli fit igen! =D 
 Men för tillfället innebär det livsfara att ge sig ut och gå. Snorhalka!  Hde stora förhoppningar i torsdags om att våren skulle infinna sig, men icke! Istället öser snön ner på kvällen! Eller, om det va i fredags...? Minnet är bra, mn kort. 
 
Köpte biljetter till Hultan i lördags. Så, för första gången ska jag på festival!!

Egentligen borde jag ringa hovslagarn och se om han tänker komma ut denna veckan, innan dom åker, har fösökt i 6 veckor nu utan resultat, så förhoppningarna är inte så stora.