Senaste träningen med Z gick sådär. 
 Helt ärligt.

Och nu vet jag inte hur jag ska förklara det här på bästa sätt utan att förnedra mig själv.. :P

Men Z har en tendens att alltid hugga i fingrarna när han ska leka. Så jag tänkte jag skulle träna bort det och lära han att bara hugga på vassego.
 Så jag sätter mig på knä på golvet och håller upp ena halvan av hans skunk (den andra halvan ligger nånannanstans) och säger Nej, låt bli till honom. Han är asduktig och lyssnar och hugger inte. Berömmer och berömmer.
 Sen säger jag Vassego och Z formligen exploderar i en kamphundsattack och hugger skunken på mitten, mellan mina händer, och halva min patte! 

 Jag dog så jävla ont det gjorde!!

Jag bara skrek rakt ut i smärta! Så risken finns att grannarna kan ha hört. Men dom lär inte va oroliga för ingen som har hört av sig. :P  
 Z blev skiträdd och jag blev asarg och gick och låste in mig på toan en stund för att stilla mina smärtaggressioner. Z låg utanför och skämdes. 
 
 
skunken är den svarta.

Jag vet inte riktigt om mina pattar har fullt så stora likheter med en skunk som Z tror. Alltså visst. Dom är inte stora. Men dom är fan i mig inte så platta och hängiga!! 
 Honnjävul!

Jag har lagt träningen på is för ikväll. Jag väntar på att ett blåmärke ska blossa upp.

 Det är okej att skratta.

Jaha, du gör redan det.
 Jamen så gör det i smyg då.
Jag offrar min heder på det här. :P


oftast är vi så goa vänner. Som mormor brukar säga.