När man

1. glömmer ca femtielva saker på jobbet på samma dag (skyller allt på trött kräkhjärna)

2. glömmer ordna pissakt åt min hund.

3. kommer till klubben för att ha genrep på slalom lagom innan tävling i helgen och hittar slalompinnarna prick längst in, under ett A-hinder, bakom balansen, bakom alla trähinderstöd.

Alla vet att man åker inte en mil enkel resa för att inte träna nånting så vi utnyttjar dom 8 hinderstöden och gör ett slalom av det. Funkar nästan jättesmidigt.

4. fortsätter träna med hinder fast utan någon som helst plan. Skämskudde, piskrapp och skott i pannan på det.

5. kommer på den briljanta idén att gå ett varv på elljusspåret.

6. kommer på i samma sekund som hundskrället börjar titta sig över axlen och spotta fram moffar in i skogen att det inte var en så jäkla bra idé. Ingen bra idé alls faktiskt. Jag vill hem..

 

Överlever rundan, mirakulöst. Både hund och jag kastar oss in i bilen, vår säkerhet, och andas ut. Kör till affären och börjar leta recept i mobilen.

7. När jag har gjort en lista i huvet och ska gå in å handla inser jag att plånboken ligger hemma. Någonstans.

Nära psykbryt.

 

Och anledningen till att jag inte blir bitter denna sketdag?

 

One and only reason.

Det ligger en sprillans ny, oskårad Mmmmarabou i bilen.

Visserligen längst in under framsätet.

 Men nöden har som alla vet ingen lag och man måste ju överleva.

 

Bildbomb utan någon som hellst koppling till texten

Right at ya!