Natten from hell.

Jag har säkert nämnt att kattrackarna inte låter mig sova på nätterna.

Sambon tycker våldsamt synd om dom och blänger surt på mig när jag slänger ut dom (med huvet före.) (utan att öppna) på kvällarna så i förrgårkväll sa jag att jag skulle kasta väcka honom varje gång dom väckte mig.

Ja-a, det gick så bra så.

 

o3.32. Vaknar av en liten spinnmaskin som kastar pannan mot min kind och har fruktansvärt mysigt.

Tar kattrackan och sätter på sambons kudde.

Ingen reaktion.

 

o3.34 Han är tillbaka på mig. Jag sparkar till sambon med armbågen Innan jag stoppar dit katten.

Han grymtar till en gång, vänder på sig och somnar om.

 

Jag skickar ner katten på golvet och vänder på mig i hopp om att lura fanskapet att jag sover.

 

Han går Inte på det. Över. Huvud. Taget.

 

o3.37 Katten slickar mig på kinden, spinner värre än en mindre traktor och stryyyker sig mot mig. Trampar med framtassarna och håller nästan på att gå åt så mysigt han har det.

Suck. Jaja, EN klapp kan du väl få då.

Yes! kattrackan tror jag tänker vakna och kela. Icke. Jag föser över katten till sambon som fortfarande inte visar en reaktion på liv. Sparkar till honom på allvar den här gången och ha vaknar. Äntligen!

Här. Ta hand om den stackars katten nu då.

Jajaa.. Några tafatta klapp senare är fanskapet åter tillbaka på min kudde och lever jävel.

 

På nått mirakulöst sätt råkar jag somna om och vaknar inte förrens en halvtimme senare när någon utav dom leker med palmen som står på en stol i sovrummet.

Sparkar till sambon och säger att han ska ta hand om katten.

Han vänder över sig å mage och knackar i golvet (?!) . Nä jag vet inte heller. Det hjälpte inte. Eller jo, Z vaknade och hoppade upp och skulle ligga under täcket. Dubbelsuck. Sketvarmt och förlamande.

 

Väser genom mungipan till sambon att han ska "ta dän kattfan från blommjävlen". Sambon kliver upp och går ut i hallen.

?? Men vafaan?

 

"Taaa uuut katterna!"

"Jamen jag lockar ju på dom"

"Bääär ut dom. Dom följer inte med."

Sambon lyder order och ställer ner katterna på andra sidan trösklen, stänger till dörren. Men tro inte han stänger igen den så den går i lås.

Nejdå, strax efter sambon somnat börjar tjugo klor att streta med dörren. Nån av dom jamar lite övergivet.

Jag stiger upp. Drar igen dörren med löften om "imårn sover ni två i laggårn"

Går sen å lägger mig och vaknar inte förrens en dryg timma senare när klockfan ringer.

 

(marodör)

Igårkväll skulle jag h¨ålla mitt ord och stoppade ut katterna i laggårn samtidigt som jag nattade resten av djuren. Fyllde tom på med mat åt dom.

Springer in för att dom inte ska hinna före och kastar mig in och stänger dörren. Pjuh!

 

När jag går runt och slävker i huset sitter Konrad på altanräcket i regnet å tittar på mig.

Fan.

Kom in då kattskrälle men inga dumheter inatt. Begrips?!

Han lovar.

På hedersord!

 

Påväg upp till sängen förgriper han sig på Z och går å stryker sig och stångar honom och försöker få Z att älska honom. Lagom till jag ska lägga mig har han lugnat ner sig och somnat nere vid fötterna. Perfekt.

 

o4.15.

Ni fattar nu va. Här ska ingen sova. Ställer katten pååå sambon. Sparkar till honom med armbågen och vänder på mig, drar täcket över huvet och blir några sekunder senare biten i tårna.

Jeeeevla kattfan! Drar upp knäna, viker ihop ryggen och vrider ner nacken i nån oergonomisk ställning. Får en stund senare andnöd och gläntar lite på täcket och möts av en spinnande nos.

Z hoppar upp och ska ligga under täcket och katten börjar kela med honom istället. Z ligger redan på mig men flyttar på nått sätt ännu närmre. Jag vaknar upp av nått som inte luktar nyduschat.

utan att jag medvetet rört på mig vaknar jag i sambons armhåla.

Håller på att få psykbrytet av tredje graden och funderar på att skrika rakt ut så katter och hundar och sambosar bara kunde visa lite sovande jävla hänsyn och tillåta den enda i familjen som ska jobba dagen efter att sova och vakna utsövd. Men nej. Inte denna sida nyår iaf.

Vaknar en stund senare. Vansinnig och sketatrött.

 

Inatt SKA katterna sova ute.

 

För familjefridens skull?

 

 

//Bitterfittan.

 

Go Lisa, you can do it. Stay strong! ;-)
Tids nog kommer du att kunna utföra "hämnden är ljuv" på samboskapet, tänk ut något sjukt bra och planera in i minsta detalj (säg till om du vill ha hjälp)! ;-) Och se för guds skull till att kattera får sova i laggårn inatt - de kommer överleva!
Kram.