Imorse när dom små förberedande krigspiloterna åt sin morgongröt och gick igenom dagens flygrutt sökte dom på googlemaps efter traktens mest fallfärdiga laggård, printade ut några exemplar och så tejpade dom upp kartan i framrutan, tog fram sin lilla kompass och klättrade in i sin lilla cockpit och så satsade dom en femma på vem som kunde blåsa omkull laggårn först.

 

 

 Det var typ så lågt dom flög iaf. Det skakade i min gamle laggård när jag stod utanför och krattade vinterpälsen av hästarna. Inte så mycket som ett djur lyfte på huvet när dom vanvetteskörde över vidderna, men jag och hundungen darrade som små asplöv.

 

  

 

 jag skulle älska att åka med, men jag får krigsångest i strupen. Jag bara väntar på att det ska lossna en bomb som ska spränga sönder oss. Och så kan jag känna paniken alla stackare som på riktigt har vart med om att det kommer flygplan lågt över dom och som verkligen släpper en bomb.

 Ska jag måla upp en bild åt er eller gör ni det själva?

 

Alltså bara tänk. Det finns inget håll att springa åt. Ljudet från motorerna är öronbedövande. allt som hörs är oljud och skrik i panik.

 

 

Tänk! Dom stackarna som har flytt från krig. Så kommer det en sån här övningsdag och så råkar dom bo precis i deras flygrutt. Im just telling you. Panik.

 

 

Likadant med smällare och raketer, på nyår och valborg och när det nu kan tänkas avfyras, vilket jag är stark motståndare till. Inte ens min stackars sambo som är raket och smällsnickare får avfyra annat än kanonen på nyår. Helst hade han inte ens fått det, men han bor ju också här. Mina djur bryr sig tack och lov inte, ta i trä, men jag vet många andra hundar och djur som är panikslagna.